För att slippa att elever känner sig "könade" av oss lärare, dvs bemötta efter om vi uppfattar att de är tjejer eller killar, kan vi:
(Obs! I en utopi, självklart är det en lång process att jobba bort en kill- tjejbemötande eftersom det är så djupt rotat i oss.)
*Ändra det verbala språket. Undvika "han", "hon", "tjejerna" och "killarna". Använda deras namn! Det blir faktiskt mer effektiv att säga Nu får ni vara tysta Micke, Anton, Sebastian och Alef! Istället för Nu får ni va tysta, killar! (Det är alltid några killar som redan ÄR tysta.)
Ord som "person" och "elev" är bra.
*Ändra det visuella språket. Försök använda samma kroppsspåk när du är vänd mot en kille som mot en tjej. Använd kroppsspråket till vad du vill lära ut, istället för att anpassa det till hur du tror eleven "är".
Jag tror absolut människor seglar våra förväntningar på hur de ska bete sig. Om vi förväntar oss att de är människor och inte kön, tror jag att de beter sig som människor. Och så slipper transpersoner känna sig fel bemötta.
fredag 5 november 2010
tisdag 2 november 2010
Redovisningsdag 1
Bra!
Spännande, roligt, intressant, fullt med information.
-Kan bildämnet förbättra elevernas resultat i andra ämnen? Ja. Men den viktiga frågan är:
-Kan de andra ämnena förbättra elevernas resultat i bild? Ja!
*Gympa, eleverna blir av med sin överskottsenergi och orkar koncentrera sig på att sitta still och koncentrera sig på skapande.
*Gympa, eleverna får en förståelse för rörelse, som är nödvändigt i bild- och formgivning.
*Matte, logiskt tänkande. För att kunna tänka utanför den sk. boxen, måste eleverna veta vilka reglerna är. (Detta gäller även fysisk mm.)
*Språk, för att förstå visuell kommunikation, är det viktigt att kunna verbal och skriftlig kommunikation.
*Språk, poesi ger en konstnärlig förståelse.
*Fysik, teknik, för att göra kinetisk konst, keramik mm, är det bra att ha teknisk och materialistisk förståelse.
*Samhällsvetenskap, för att ha något politiskt och provocerande innehåll i sin konstnärliga verksamhet är det viktigt att ha inblick i samhällsstrukturer.
*Musik, ger eleven känsla för rytm och komposition vilket hänger samman med bildkomposition.
Hjälp mig, finns det mer?
Annars har vi pratat om elever som exkluderas från gruppen, och hur undvika detta.
Varför är bild ett viktigt ämne?
Hur ska vi göra revolution i samhällets syn på vikten av bildämnet?
Tips och trix på hur hålla klassen tysta och disciplinerade.
Mycket givande, tack!
Spännande, roligt, intressant, fullt med information.
-Kan bildämnet förbättra elevernas resultat i andra ämnen? Ja. Men den viktiga frågan är:
-Kan de andra ämnena förbättra elevernas resultat i bild? Ja!
*Gympa, eleverna blir av med sin överskottsenergi och orkar koncentrera sig på att sitta still och koncentrera sig på skapande.
*Gympa, eleverna får en förståelse för rörelse, som är nödvändigt i bild- och formgivning.
*Matte, logiskt tänkande. För att kunna tänka utanför den sk. boxen, måste eleverna veta vilka reglerna är. (Detta gäller även fysisk mm.)
*Språk, för att förstå visuell kommunikation, är det viktigt att kunna verbal och skriftlig kommunikation.
*Språk, poesi ger en konstnärlig förståelse.
*Fysik, teknik, för att göra kinetisk konst, keramik mm, är det bra att ha teknisk och materialistisk förståelse.
*Samhällsvetenskap, för att ha något politiskt och provocerande innehåll i sin konstnärliga verksamhet är det viktigt att ha inblick i samhällsstrukturer.
*Musik, ger eleven känsla för rytm och komposition vilket hänger samman med bildkomposition.
Hjälp mig, finns det mer?
Annars har vi pratat om elever som exkluderas från gruppen, och hur undvika detta.
Varför är bild ett viktigt ämne?
Hur ska vi göra revolution i samhällets syn på vikten av bildämnet?
Tips och trix på hur hålla klassen tysta och disciplinerade.
Mycket givande, tack!
måndag 1 november 2010
Kropp, rum och lärande.
Jag är en kropp. Och en elev. Och en blivande lärare. Var placerar jag mig?
På Konstfack.
Och jag vågar inte alls röra min kropp fritt i detta rum.
Jag vågar vara i bi-korridoren, matsalen, biblioteket, våra datasalar, toaletterna med kvinnosymbol, cafeterian, ibland i svarta havet och mandelgren beroende på schema.
Jag skulle kunna ta körkort i grafik, foto, trä mm, jag skulle kunna hälsa på hos de andra programmen och se vad de gör, vara med på kårmöten och gemensamhetsfester, göra en utställning i vita havet.
Det kan bli väldigt starkt när kroppar placerar sig fel. Bryter mot regler för var kroppar får vara. Vill jag utsätta mig för det? Nej, vanligtvis inte.
På Konstfack.
Och jag vågar inte alls röra min kropp fritt i detta rum.
Jag vågar vara i bi-korridoren, matsalen, biblioteket, våra datasalar, toaletterna med kvinnosymbol, cafeterian, ibland i svarta havet och mandelgren beroende på schema.
Jag skulle kunna ta körkort i grafik, foto, trä mm, jag skulle kunna hälsa på hos de andra programmen och se vad de gör, vara med på kårmöten och gemensamhetsfester, göra en utställning i vita havet.
Det kan bli väldigt starkt när kroppar placerar sig fel. Bryter mot regler för var kroppar får vara. Vill jag utsätta mig för det? Nej, vanligtvis inte.
söndag 24 oktober 2010
Frågställning?
Jag gillade konceptet att rita av det jag ser, skriva upp kommentarer. Det fick mig att koncentrera mig och se eleverna, tjuvlyssna och se strukturer dem emellan. Men mycket handlar om deras repliker och kommentarer, inte visuell kommunikation.
Funderar på att formulera en frågeställning kring hur eleverna kommunicerar normer visuellt inom gruppen. Hur visa att de passar in på Torsviksskolan och inom sina klasser och undergrupper. Vithet, välbergade, tjejer respektive killar, heteronormen.
Funderar på att formulera en frågeställning kring hur eleverna kommunicerar normer visuellt inom gruppen. Hur visa att de passar in på Torsviksskolan och inom sina klasser och undergrupper. Vithet, välbergade, tjejer respektive killar, heteronormen.
måndag 11 oktober 2010
Första dagen på VFU
Tankar kring normativitet och vithet och rikhet snurrar i mitt huvud.
1)Några killar sjöng Tjalalalala Jimmy (Åkesson)!
2)Ett par poliser hade tillkallats när min handledare höll en lektion om grafitti ("Det är förbjudet att undervisa om grafitti - det är olagligt!")
3)De hade en pärm märkt "Droger-HIV-homos"
4)Alla tjejer (och killar) hade likadana kläder, lika långt hår.
5)Tjejer och killar var uppdelade i rummet.
6)En utomstående tjej hade fått 10 000 kronor för godisförbud.
1)Ja, det var säkert på "skämt". Jag blev inte så upprörd när jag hörde det, jag blev obekväm. Nu när jag har pratat om det med mina vänner har jag blivit förbannad i efterhand. Ingen hade tillåtit att elever heilar. Det här är lika mycket ett rasistiskt uttryck, som en heilning. Ska prata med min handledare om det här imorgon. Det är faktiskt olagligt att framföra rasistiska uttryck. Oavsett om det är på skämt.
2)Är det olagligt att undervisa om grafitti? Det kan det inte vara. Hur fick polisen reda på detta?
Jag och Tytti planerar att ge eleverna uppgifter om genus. Spånar på detta. Vår handledare tycker att vi ska komma igång och testa lärarrollen så snabbt som möjligt.
1)Några killar sjöng Tjalalalala Jimmy (Åkesson)!
2)Ett par poliser hade tillkallats när min handledare höll en lektion om grafitti ("Det är förbjudet att undervisa om grafitti - det är olagligt!")
3)De hade en pärm märkt "Droger-HIV-homos"
4)Alla tjejer (och killar) hade likadana kläder, lika långt hår.
5)Tjejer och killar var uppdelade i rummet.
6)En utomstående tjej hade fått 10 000 kronor för godisförbud.
1)Ja, det var säkert på "skämt". Jag blev inte så upprörd när jag hörde det, jag blev obekväm. Nu när jag har pratat om det med mina vänner har jag blivit förbannad i efterhand. Ingen hade tillåtit att elever heilar. Det här är lika mycket ett rasistiskt uttryck, som en heilning. Ska prata med min handledare om det här imorgon. Det är faktiskt olagligt att framföra rasistiska uttryck. Oavsett om det är på skämt.
2)Är det olagligt att undervisa om grafitti? Det kan det inte vara. Hur fick polisen reda på detta?
Jag och Tytti planerar att ge eleverna uppgifter om genus. Spånar på detta. Vår handledare tycker att vi ska komma igång och testa lärarrollen så snabbt som möjligt.
måndag 4 oktober 2010
Aldrig färdig?
Jag har utbildat mig till animatör. Jag har gått diverse konstklasser och studerat filmvetenskap. Ändå känner jag mig så okunnig! Ska det verkligen behövas 8 år för att bli en kompetent bildlärare? (Det är så mycket som jag kommer ha pluggat sammanlagt efter det här programmet.)
Och jag kommer förmodligen inte kunna allt när jag kommer ut i arbetslivet heller.
Varför har både kultur och läraryrket så låg status i samhället? Tänk vad högutbildade vi kommer vara när vi är färdiga, och vilken låg lön vi kommer få i förhållande till vårt värde!
Och jag kommer förmodligen inte kunna allt när jag kommer ut i arbetslivet heller.
Varför har både kultur och läraryrket så låg status i samhället? Tänk vad högutbildade vi kommer vara när vi är färdiga, och vilken låg lön vi kommer få i förhållande till vårt värde!
tisdag 28 september 2010
Fråga nr 2.
En av semiotikens fäder talade vid sekelskiftet 1800-1900 om att "tecknens liv i
samhället" i framtiden skulle bli annorlunda. Vad och hur tänker du när du hör detta uttalande?
Ja och nej.
Annorlunda, ja.
Annorlunda, nej. Mycket är precis lika dant som sekelskiftet 18-1900-talet. Många tecken finns kvar. Det kanske förändras reformatoriskt, om de inte behövs längre, strider mot dagens samhälles överenskommelser, normer och värderingar.
Många tecken finns inte kvar.
Många nya tecken har tillkommit.
Även om nya uppfinningar har tillkommit, fanns tecknen innan och har manifesterat sig i de nya uppfinningarna.
Flygplan.
...fanns inte som uppfinning på 18-1900-talet. (Okej, 1903, men det är bara ett exempel.)
Men tecknet för flygplan fanns! Vingar, fågel, att flyga, motor.
Det var just tecknen som fick visuell makt över uppfinningen. Associationskedjorna bröts inte. Tecknen användes (på gott och ont.)
@ snabel-a, fanns som tecken redan på 1600-talet och användes (enligt wikipedia) som i franskans à. Men dess betydelse var ju annorlunda mot dagens.
Oj, jag har nog kommit in på fel spår.
"tecknens liv i
samhället"
Med internet, reklam, tv, så har tecknens liv brett ut sig i vårt samhälle. I stället för bilder i böcker och några fotografier och teckningar i tidningar, som kanske var den media gemene man brukade 18-1900, så har vi ett konstant flöde av visuella medietecken idag.
Men kroppar, kläder, fordon, miljö är också tecken. De fanns 18-1900 och de finns idag.
samhället" i framtiden skulle bli annorlunda. Vad och hur tänker du när du hör detta uttalande?
Ja och nej.
Annorlunda, ja.
Annorlunda, nej. Mycket är precis lika dant som sekelskiftet 18-1900-talet. Många tecken finns kvar. Det kanske förändras reformatoriskt, om de inte behövs längre, strider mot dagens samhälles överenskommelser, normer och värderingar.
Många tecken finns inte kvar.
Många nya tecken har tillkommit.
Även om nya uppfinningar har tillkommit, fanns tecknen innan och har manifesterat sig i de nya uppfinningarna.
Flygplan.
...fanns inte som uppfinning på 18-1900-talet. (Okej, 1903, men det är bara ett exempel.)
Men tecknet för flygplan fanns! Vingar, fågel, att flyga, motor.
Det var just tecknen som fick visuell makt över uppfinningen. Associationskedjorna bröts inte. Tecknen användes (på gott och ont.)
@ snabel-a, fanns som tecken redan på 1600-talet och användes (enligt wikipedia) som i franskans à. Men dess betydelse var ju annorlunda mot dagens.
Oj, jag har nog kommit in på fel spår.
"tecknens liv i
samhället"
Med internet, reklam, tv, så har tecknens liv brett ut sig i vårt samhälle. I stället för bilder i böcker och några fotografier och teckningar i tidningar, som kanske var den media gemene man brukade 18-1900, så har vi ett konstant flöde av visuella medietecken idag.
Men kroppar, kläder, fordon, miljö är också tecken. De fanns 18-1900 och de finns idag.
tisdag 21 september 2010
Àpropå Sverigedemokraterna och alliansen.
Nu är det upp till oss!
Civilkurage är viktigare än någonsin idag, när ett öppet rasistiskt parti har kommit in i riksdagen. Riksdagen har inflytande över vår blivande arbetsplats skolan, och den högerextrema våg som sveper över Europa kommer säkerligen påverka oss i vår vardag.
Hur hantera rasism, sexism och mobbning?
Jag ser det som en viktig del av lärarrollen att hantera denna problematik och aldrig, aldrig acceptera att den normaliseras. Det är inte okej att kalla någon neger, hora, fitta, bög, svenne, tjockis, tönt, kuk, osv. (När det är nedlåtande och inte kärlkesfullt.) Kränka verbalt och visuellt kommunicera diskriminering.
Vi ska "främja aktning för varje människas egenvärde."
Hur?
1) Synliggöra. Prata, kommunicera verbalt och visuellt, vad som är okej och inte. Aldrig, aldrig bli för trött för att sätta ner foten. (Få in vanan.)
2) Be om hjälp. Klart svårt att hantera många situationer. Kräva att få hjälp av kollegor och arbetsgivare. De är skyldiga att aktivt motverka mobbning och rasistiska beteenden enligt lag.
3) Hjälpa eleverna att hantera elakheter: självförsvar. Kalla dem inte offer. Extrainsatta självförsvarslektioner (feministiskt självförsvar har jag exempelvis haft positiva erfarenheter av).
Men! Samtigt finns massa regler för hur lärare får hantera elever. I princip är det enda vi som lärare får göra, att samtala med eleverna, vi får inte visitera, "ta i för hårt", konfiskera föremål (förutom i nödvärn). Undantagsvis får vi säga åt elever att lämna klassrummet, eller ge dem högst en timmes kvarsittning.
-Hur mycket tid förväntas/vill vi som lärare lägga ned på skolan utöver arbetstid? Vi har vår anställning att ta ställning till också. Speciellt som deltidsanställd är det viktigt att hålla sig någorlunda till sina arbetstimmar.
Civilkurage är viktigare än någonsin idag, när ett öppet rasistiskt parti har kommit in i riksdagen. Riksdagen har inflytande över vår blivande arbetsplats skolan, och den högerextrema våg som sveper över Europa kommer säkerligen påverka oss i vår vardag.
Hur hantera rasism, sexism och mobbning?
Jag ser det som en viktig del av lärarrollen att hantera denna problematik och aldrig, aldrig acceptera att den normaliseras. Det är inte okej att kalla någon neger, hora, fitta, bög, svenne, tjockis, tönt, kuk, osv. (När det är nedlåtande och inte kärlkesfullt.) Kränka verbalt och visuellt kommunicera diskriminering.
Vi ska "främja aktning för varje människas egenvärde."
Hur?
1) Synliggöra. Prata, kommunicera verbalt och visuellt, vad som är okej och inte. Aldrig, aldrig bli för trött för att sätta ner foten. (Få in vanan.)
2) Be om hjälp. Klart svårt att hantera många situationer. Kräva att få hjälp av kollegor och arbetsgivare. De är skyldiga att aktivt motverka mobbning och rasistiska beteenden enligt lag.
3) Hjälpa eleverna att hantera elakheter: självförsvar. Kalla dem inte offer. Extrainsatta självförsvarslektioner (feministiskt självförsvar har jag exempelvis haft positiva erfarenheter av).
Men! Samtigt finns massa regler för hur lärare får hantera elever. I princip är det enda vi som lärare får göra, att samtala med eleverna, vi får inte visitera, "ta i för hårt", konfiskera föremål (förutom i nödvärn). Undantagsvis får vi säga åt elever att lämna klassrummet, eller ge dem högst en timmes kvarsittning.
-Hur mycket tid förväntas/vill vi som lärare lägga ned på skolan utöver arbetstid? Vi har vår anställning att ta ställning till också. Speciellt som deltidsanställd är det viktigt att hålla sig någorlunda till sina arbetstimmar.
måndag 20 september 2010
sammanfattning föreläsning 10/9
Det som satte sig mest från Ulfs excentriska prat var de gånger han gav mig som åhörare mentala bilder. "Elefanter": han förklarade att ord är praktiska för att de är små. Ordet elefant är litet i hans huvud (Ulf visar med händer och kroppen), blir STOR när han säger det, kommunicerar det till nån annan (visar med kroppen) och litet igen när denna tar in ordet i sin hjärna.
Det som satte sig mer var att han visade bilder av sin son. "Blöjbyte": Ulf visar en bild på sin som när han ligger på skötbordet. Han pratar om uppmärksamhetsfunktion, och förklarar att genom att ge sin son en tub att leka med kastar sonen bort all annan information och Ulf kan byta hans blöja utan motstånd.
Detsamma gällde en rolig mental bild han måla upp av hur han lyfte sin hund i bakdelen medan denne fortsatte äta med överkroppen på samma ställe. Roliga, oväntade bilder engagerar!
Han visade också en stiliserad bild av en kub och bad oss att INTE se ett 3-dimentionellt objekt. Det gick inte. Ulf menade på att "hjärnan tolkar alltid bilder rumligt". Att inte avslöja svaret på en gång, utan få åhöraren att grubbla, väcker intresse!
En annan sak som satte sig hos mig, var att kroppsreaktionen på perceptionen kommer före det "logiska förklaringen" av känslan.
perception > emotion > känsla
Det här har jag nämligen själv jobbat med i min vardag: att bara känna emotionen, utan att behöva förklara den. Det hjälper ofta ur förvirring.
Bilden av tältutrustningen som ser ut som ett monsteransikte satte sig också: när vi kan avkoda ett ansikte i en bild, ser vi ett ansikte.
Locke sa att "Logiken bygger på intuition". Intuitionen kommer före vetenskapen. Jag gillar detta! Det kan alltså inte finnas någon ultimat vetenskap enligt vetenskapens kriterium, för vi lever i en begränsad värld och ser på denna inom systemets egna förutsättningar för perception. Vi "känner på oss" att någonting är sant.
"Illusioner" har ingen plats i perceptionsteorin. Varför?
För att allt vi tolkar genom perception är just en tolkning genom våra begränsade förutsättningar: ljus, ögon, hjärna tex. ?
Det som satte sig mer var att han visade bilder av sin son. "Blöjbyte": Ulf visar en bild på sin som när han ligger på skötbordet. Han pratar om uppmärksamhetsfunktion, och förklarar att genom att ge sin son en tub att leka med kastar sonen bort all annan information och Ulf kan byta hans blöja utan motstånd.
Detsamma gällde en rolig mental bild han måla upp av hur han lyfte sin hund i bakdelen medan denne fortsatte äta med överkroppen på samma ställe. Roliga, oväntade bilder engagerar!
Han visade också en stiliserad bild av en kub och bad oss att INTE se ett 3-dimentionellt objekt. Det gick inte. Ulf menade på att "hjärnan tolkar alltid bilder rumligt". Att inte avslöja svaret på en gång, utan få åhöraren att grubbla, väcker intresse!
En annan sak som satte sig hos mig, var att kroppsreaktionen på perceptionen kommer före det "logiska förklaringen" av känslan.
perception > emotion > känsla
Det här har jag nämligen själv jobbat med i min vardag: att bara känna emotionen, utan att behöva förklara den. Det hjälper ofta ur förvirring.
Bilden av tältutrustningen som ser ut som ett monsteransikte satte sig också: när vi kan avkoda ett ansikte i en bild, ser vi ett ansikte.
Locke sa att "Logiken bygger på intuition". Intuitionen kommer före vetenskapen. Jag gillar detta! Det kan alltså inte finnas någon ultimat vetenskap enligt vetenskapens kriterium, för vi lever i en begränsad värld och ser på denna inom systemets egna förutsättningar för perception. Vi "känner på oss" att någonting är sant.
"Illusioner" har ingen plats i perceptionsteorin. Varför?
För att allt vi tolkar genom perception är just en tolkning genom våra begränsade förutsättningar: ljus, ögon, hjärna tex. ?
måndag 13 september 2010
Fråga ett.
1. Hur tänker du dig att frågor som rör perception – och färg – skulle kunna integreras på ett naturligt sätt i bildundervisningen som helhet – och inte endast begränsas till enstaka färg- och formövningar eller analysuppgifter?
Bildundervisningen som helhet.
Frågor som rör perception.
Tja, allt inom bildundervisningen har ju med perception att göra. Vi kan inte se bilder utan perception. Allt är en överenskommelse att det vår hjärna tolkar från ljus och färg blir bilder.
När eleverna gör egna bilder använder de sin perception. Det vi som lärare kan göra är att medvetandegöra den här processen. Påpeka att om du tänker på varifrån ljuset kommer ser du att det är ljusare närmast lampan. För klassiskt exempel?
Påpeka att du uppfattar att det är rött. Hur blir det om du koncentrerar dig på det gula i färgen?
Använda olika belysning i rummet, gul lampa, grön lampa, nedsläckt, upplyst.
Vad är orginalet av en bild, ett konstverk? Det är ju komplicerat vad gäller digitala bilder som masskopieras utan förslitning. Och förändras beroende på visningsforum. Hur är skärmen kalibrerad? Hur stor är duken? Är projektorn rätt installerad?
Men en målning förändras ju också beroende på rummet! Är det verkligen orginalet jag ser om rummet är belyst med rött? Då ändras ju färgerna! Hur såg konstnären bilden i sin ateljé?
Det går liksom inte att skilja konstverk från rummet och världen, återskapande och perception.
Bildundervisningen som helhet.
Frågor som rör perception.
Tja, allt inom bildundervisningen har ju med perception att göra. Vi kan inte se bilder utan perception. Allt är en överenskommelse att det vår hjärna tolkar från ljus och färg blir bilder.
När eleverna gör egna bilder använder de sin perception. Det vi som lärare kan göra är att medvetandegöra den här processen. Påpeka att om du tänker på varifrån ljuset kommer ser du att det är ljusare närmast lampan. För klassiskt exempel?
Påpeka att du uppfattar att det är rött. Hur blir det om du koncentrerar dig på det gula i färgen?
Använda olika belysning i rummet, gul lampa, grön lampa, nedsläckt, upplyst.
Vad är orginalet av en bild, ett konstverk? Det är ju komplicerat vad gäller digitala bilder som masskopieras utan förslitning. Och förändras beroende på visningsforum. Hur är skärmen kalibrerad? Hur stor är duken? Är projektorn rätt installerad?
Men en målning förändras ju också beroende på rummet! Är det verkligen orginalet jag ser om rummet är belyst med rött? Då ändras ju färgerna! Hur såg konstnären bilden i sin ateljé?
Det går liksom inte att skilja konstverk från rummet och världen, återskapande och perception.
tisdag 7 september 2010
Kurslitt-poesi
den spontana rymdupplevelsen, uppfattning av konturer och kontraster, färg- och formgestalter, balans*
attraktionsfenomenet
färgytornas gränser i ett mönster synliggöres även om mönstret som helhet har samma ljushet
*kategoriska perceptionen
rummets kontrastlöshet.
”Rutigt ljus”
torsdag 2 september 2010
Börja blogga!
Nu sitter jag i mac-datasalen och har precis startat upp bloggen. Det är vitt och Maria sitter bredvid mig och frågar lite oroligt om vad hennes blogg ska heta. Hon brukar ha svårt med att ge namn på saker, säger hon. :) Jag är pepp på fältstudie! Skönt att komma ut i klassrummet och bara observera som första uppgift. Vilka tar plats med sina kroppar, röster, kläder, gester - i rummet. Vilka tar inte plats, och hur? Vad är skillnaden på lärare och elever.
Men, frågan är vad min närvaro tillför till dessa observationer? Att vara en fluga på väggen är ju i princip omöjligt, det är klart att elever och lärare beter sig annorlunda om de har en observatör som sitter och ritar av dem och antecknar! Ska inte filma och fotografera i alla fall.
Jag gillar också blogguppgiften, bra och lättillgängligt sätt att arbeta. När en kommer in i det, vill säga. Jag har kommit in i den här världen på ett sätt, måste bara få in vanan att uppdatera och hålla ut. Citat Tina Rosenberg: Vi måste träääna de sega energierna.
Men, frågan är vad min närvaro tillför till dessa observationer? Att vara en fluga på väggen är ju i princip omöjligt, det är klart att elever och lärare beter sig annorlunda om de har en observatör som sitter och ritar av dem och antecknar! Ska inte filma och fotografera i alla fall.
Jag gillar också blogguppgiften, bra och lättillgängligt sätt att arbeta. När en kommer in i det, vill säga. Jag har kommit in i den här världen på ett sätt, måste bara få in vanan att uppdatera och hålla ut. Citat Tina Rosenberg: Vi måste träääna de sega energierna.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)